Julhelgen har varit tuff. Jag bröt ihop under pepparkakshusbak i fredags, överväldigad av trötthet, ovilja och prestationsångest. Mamma bröt ihop under knäckbak i lördags. Jag kände mig helt slut redan innan gästerna hade kommit. Fast sen gick det ganska bra, över förväntan ändå, och vi hade en trevlig julafton.
På juldagen vaknade jag upp med vad som kändes som en rejäl baksmälla dock. Hade haft svårt att somna, sovit dåligt och var uppenbart dränerad på energi efter två-tre dagars julstök hemma hos familjen. Och när jag mår på det sättet så har jag inte energi till över för att vara social och trevlig, vill helst bara vara ensam och ifred, vilket jag också sa till mamma när vi möttes i köket. Jag sa också att jag kände att jag kanske skulle behöva åka hem. Sedan blev den dagen bara konstig. Mamma och jag rök ihop någon gång, jag bad om att få vara ifred och hon anklagade mig för att bara vara sur och otrevlig och tjata om att jag ville åka hem. Jag bröt ihop, blev ledsen och pratade med pojkvännen en lång stund. Det kändes lite bättre sedan efter det och en lång promenad och jag tyckte att jag höll iallafall någorlunda god min resten av kvällen. Gick och la mig relativt tidigt. Hade svårt att somna igen, men vaknade iallafall lite piggare på måndagen.
På juldagen vaknade jag upp med vad som kändes som en rejäl baksmälla dock. Hade haft svårt att somna, sovit dåligt och var uppenbart dränerad på energi efter två-tre dagars julstök hemma hos familjen. Och när jag mår på det sättet så har jag inte energi till över för att vara social och trevlig, vill helst bara vara ensam och ifred, vilket jag också sa till mamma när vi möttes i köket. Jag sa också att jag kände att jag kanske skulle behöva åka hem. Sedan blev den dagen bara konstig. Mamma och jag rök ihop någon gång, jag bad om att få vara ifred och hon anklagade mig för att bara vara sur och otrevlig och tjata om att jag ville åka hem. Jag bröt ihop, blev ledsen och pratade med pojkvännen en lång stund. Det kändes lite bättre sedan efter det och en lång promenad och jag tyckte att jag höll iallafall någorlunda god min resten av kvällen. Gick och la mig relativt tidigt. Hade svårt att somna igen, men vaknade iallafall lite piggare på måndagen.
Lillebror och jag hade pratat om att vi ville gå på bio och vi bestämde oss för att se Sing klockan två. Jag sa att jag eventuellt skulle vilja åka hem efteråt, och det bestämdes att mamma skulle plocka upp oss efter bion för att eventuellt åka till Mall of Scandinavia på vägen hem till mig, då lillebror hade fått presentkort på en butik där. Efter bion var min energi redan slut kände jag, och min plan var att bara sitta och vänta medan de andra gjorde det de ville. Mamma letade parkering medan jag och lillebror gick in och upptäckte att det var fasansfullt mycket folk där, jag kände att jag mådde riktigt dåligt av det och väl inne i butiken hittade jag mig en plats att sitta på. Lillebror hade heller ingen större lust att titta på kläder då det var helt kaos. När mamma tillslut mötte upp oss var hon rasande, också helt förstörd över att det var så mycket folk och denna stress gick snabbt ut över oss. Det hela eskalerade till ett jättebråk. Jag grät, kände mig orättvist behandlad och missförstådd. Allt blev bara pannkaka.
Känner mig mentalt slutkörd. Och det är långt tills dess att pojkvännen kommer hem från utlandet.
